nej

Jag såg honom tillsammans med henne den kvällen, han trodde han var lycklig med henne men hon lurade honom bara för att hämnas mot mej.
Jag sprang hem hela vägen kastade mej på den gamla cykeln som stod i vår trädgård, hjärtat bultade hårt i bröstet.
När jag såg vattnet vid sjön så slängde jag cykeln till marken sprang ungefär en meter ut i det mörka vattnet, ställde mej på knä och lät tårarna rinna ner för kinderna.
Håret låg matt mot min vita klänning, jag hade inga skor på mej. Jag höll utmattat ut armarna och såg upp i himlen.
- Ta mej, ta mej härifrån. Jag ger mej, jag klarar inte mer nu. Få ett slut på det här nu!
Jag grät bedjande medan den inre smärtan fylldes i hela min kropp.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0